Publicerat av Annika

Lite till om Natural High Healing, från tantra till ensamhet.

Även om mitt senaste inlägg som handlade om Natural High Healing festivalen var väldigt långt så lämnade det lite på hälft av olika orsaker, så vill du veta mer är det bara att läsa vidare här och förhoppningsvis få svar på dina frågor samtidigt som jag reflekterar över min egen process att läka efter ett destruktivt parförhållande som jag lämnade i början av 2016.

 

Peruquois & Praful -Breathing Love-

Bara de som själva levt under psykisk och känslomässig misshandel kan förstå hur det bryter ner en person, och bara de som förstår hur traumabindning tar sej uttryck vet vilken utmaning det är att frigöra sej känslomässigt från den hjärntvätt man blivit utsatt för av någon man misstog för en anständig människa. De som tagit sej ut ur förhållanden med narcissistiska personer borde rimligtvis bli erbjuden samma typ av avprogrammering som sektmedlemmar får när de fritagits från en sekt, eller flytt självmant, men det händer sällan i dagens läge.

 

När jag bestämde mej för att besöka NHH festivalen 2016 var jag en helt annan människa än den jag är idag och den festivalen gjorde mej så väldigt gott. Jag suktade efter närhet och värme, kärlek & omtanke och det fanns Läs mer

Publicerat av Annika

Gott & Blandat

“Vilka härliga människor du känner!!”  När hon uttalade orden kom de som oftast rakt ut ur hennes hjärta, helt spontant och denna gång med en autentisk glädje blandad med en viss förundran. “Javisst, jag har ju valt dem själv!” var mitt svar. För det är så det är. Numera väljer jag mitt umgänge med omsorg och det handlar inte om hur länge vi känt varann, hur mycket tid vi tillbringat tillsammans, utan om vad hen bär i sitt hjärta och om det resonerar med mitt. Visst är jag tillräckligt väluppfostrad så jag kan uppföra mej civiliserat även i sammanhang där det finns folk jag inte resonerar med, men när det kommer till kritan så är jag kräsen. Väldigt kräsen. ♥

#bohocamp //Bild från min privata instagram @oasenprana

När man kommer ut ur ett parförhållande med en narcissistisk person är man i regel väldigt trasig och skör på många olika plan, och oavsett om man är den som lämnat eller blivit lämnad så känner man ofta en smärtsam ensamhet som är grymmare än något annat man upplevt i hela sitt liv och man suktar efter lindring, efter tröst. Även om jag idag mår väldigt bra med livet som singel så vill jag inte förringa det trauma jag vet att många genomgår när de ska samla ihop skärvorna av sej själv igen. När jag skulle beskriva känslan jag hade efter att jag hade lämnat så minns jag att jag använde följande ord: “Det känns som om jag har blivit uppsugen i en köttkvarn/matberedare, som snurrade runt runt i ett hastigt tempo samtidigt som hela jag hackades sönder av vassa knivblad till små köttbitar, köttbitar som sedan spottades ut på marken – och blev trampad på av hans smutsiga skor, nertryckt i marken.” Det var känslan jag hade, min utgångspunkt för att skaffa mej ett nytt liv. Hur i hela friden ska jag ens hitta orken att plocka ihop alla små bitar av mej själv igen? Kommer jag ens att hitta dem alla? Min energinivå var skrämmande låg men min överlevnadsinstinkt väldigt stark -om inte annat så för mina barns skull måste jag hålla mej vid liv. En tanke på ett lyckligt liv fanns inte ens på kartan för mej i det skedet. Det var då.  Läs mer

Publicerat av Annika

Min väg till ett lyckligare liv.

Ljuvlig aprilkväll ute på havsisen i trevligt sällskap.

Livet har sina ups & downs, vilket är en himla tur för det vore ju väldigt enformigt och trist om det var lika jämt, och vi vet att det enda som är bestående är förändringen. De senaste tio dagarna i mitt liv har varit så otroligt värdefulla och fina att jag vid flera tillfällen känt en eufori över min tillvaro, över vilka fina människor som finns i min omgivning. Vi har inte bara skrattat utan även gråtit, av olika orsaker. Jag har hunnit vara rasande arg, hade jag skrivit blogginlägget igår så hade rubriken högst troligt hetat “Hur jävla svårt kan det vara??!!” så istället för att skriva grabbade jag tag i stickstickorna medan olika dokumentärer och intervjuer rullade på i min laptop. Jag har även hunnit vara ledsen för att jag i min obetänksamhet gjorde en medmänniska besviken. Ingen av oss är varken perfekta eller några helgon, och när jag blir så där arg att jag tänker “hur jävla svårt kan det vara??!!” så är det läge att vända blicken inåt och ta reda på varför jag blir så arg. Kanske är jag mest arg för att andra inte ser det som jag finner så uppenbart -men det fanns ju en tid när jag inte heller såg det jag ser tydligt idag. Att se mörkret i andra låter ju inte vidare upplyftande om man tänker ur New Age perspektivet med positiva affirmationer och attraktionslagen, eller hur? ;))

Det fanns en tid när jag dagligen studerade attraktionslagen ganska ingående Läs mer

Publicerat av Annika

Låt mej presentera: Zack ♥

Aldrig hade jag väl trott att jag en dag skulle vara den som skulle bo med en orm, och att jag skulle älska den av hela mitt hjärta, men så blev det. När det finns allergier i familjen så är det inte alltid möjligt att ha de husdjur som de flesta skulle önska, utan man hamnar att tänka lite utanför boxen. Att skaffa orm hade jag faktiskt vägrat i flera år, det var nämligen INTE ett alternativ för min del. Hur det hela gick till vet jag inte riktigt men det kom alltså en dag när det var dags att fixa en boning för en liten majsorm. Zack var nämligen på väg hem till oss, och även om det inte var jag som var hans ägare, så var det jag som skulle komma att bli hans människa. ♥

Zack chillar gärna i sina krukväxter, den här bilden tog jag i all hast strax innan jag skulle iväg på brunch med väninnorna på lördagsförmiddagen. Måste införskaffa en ytterkruka i rätt storlek ännu… 😉

Susanne som jag skrev om HÄR är en god vän och en fantastisk djurkommunikatör, och det var faktiskt efter hennes första möte med Zack som mitt hjärta öppnades helt och hållet för den underbara varelse han är. Jag hade varit lite orolig för hur Zack mådde för det är inte vidare lätt att veta som förstagångs orminnehavare. Susanne berättade att han inte direkt klagade över läget men han var uttråkad helt enkelt, han ville ha ett lite större boende och han ville ha en levande grönväxt och en riktig sten, inget plastskräp som vi tidigare hade handlat från djuraffären. Sen berättade Susanne för mej om annat Zack förmedlade till henne, om specifika händelser som hade utspelat sej hemma i vårt vardagsrum när någon gäst blivit rädd för honom, och hur trött han var på det att folk är rädda för honom och inte ser hans skönhet. Jag fick även veta att det inte är första gången jag lever tillsammans med en orm och när jag hörde det kändes det som det mest självklara i hela världen; Läs mer

Publicerat av Annika · 2 kommentarer

Vecka 12.

Senast jag besökte Kerala var för exakt 20 år sedan. Sarin finns kvar, behöver dock en lite större överdel.. ;)) Som tur är har jag ca 10 meter guldfärgat sidentyg från Indien till förfogande så det ska säkert ordna sej… ;))

Idag är det tre månader sedan jag publicerade bloggen så jag tänkte göra en liten sammanfattning av vad som hänt hittills, nuet och vad jag ser fram emot efter nuet. Bloggens namn, Lyckligare Nu ger ju en tydlig fingervisning vad det handlar om. Att leva ett lyckligt liv är en omöjlighet om man har en narcissist i sin omedelbara närhet och man själv inte är narcissist utan en varm, empatisk person. Bloggen handlar inte om att man ska blunda för allt negativt och bara fokusera på det positiva för att allt ska bli bra, för det om något är att leva i förnekelse. Jag tror att vi måste våga se det svåra för vad det är för att vi ärligt ska kunna göra de val som är rätt för oss i livet, val som hjälper oss till ett lyckligare liv även om de i stunden är svåra att ta.  Läs mer

Publicerat av Annika

Tjejsnack med brunch & änglakort ♥

Lördagen var en sån där helt fantastisk lyxig dag igen, en sån där dag som alla borde få ha med jämna mellanrum, speciellt de som lever ensamma (med eller utan barn) efter en osund relation och ibland upplever att omgivningen inte förstår vidden av mind-fuckery man hamnat att hantera och bearbeta, och hur det känns när alla andra tror på psykopatens lögner om en, inklusive de på socialens barnskydd som borde veta bättre, för barnens skull. Läs gärna Vem ska man tro på?? HÄR.

 

Tjejsnack är tjejsnack. ;)) Kondomer som delades ut på favoritfestivalen. Better safe than sorry! Festlig text, paketet har kommit till mer glädje som bild än som något annat. // Bild från min privata instagram @oasenprana

En av de bästa sakerna med att umgås med kvinnor som själva varit i giftiga relationer är att ingen möts av misstro när man återger vilka utmaningar man har eller haft i sitt liv, utan istället möts man av igenkännande nickningar och en viss galghumor som lättar upp stämningen. Även om det är ett allvarligt tema som fört oss samman så ryms det in så mycket glädje när vi träffas, kanske för att vi kommit en bit på väg i vårt läkande och vet att det bästa vi kan göra är att skämma bort oss själva ibland. Läs mer

Publicerat av Annika · 2 kommentarer

Därför har jag nu festat & firat i dagarna tre!

Jag kände feststämningen redan kvällen innan när jag traskade hem från ett jobbuppdrag och möttes av 31-åringens glada dekorationer.

Det är ingen enkel sak att bryta upp från ett förhållande med en narcissist även om utomstående som själva saknar liknande erfarenheter anser att det borde ju vara lätt som en plätt; Vem vill nu vara kvar med någon som gör en så illa, som sårar en så djupt?? Att någon väljer att stanna kvar längre än vad som är hälsosamt är väldigt komplext och kräver en rätt lång förklaring om man vill belysa problematiken någorlunda rättvist men jag väljer att förenkla och ta det kortfattat här:  Läs mer

Publicerat av Annika

Att välja att enbart se de goda sidorna.

“If you can´t figure out where you stand with someone it might be a good idea to stop standing and start walking.” Radhdhiggaa island Maldives 2014, tillbaka till samma ö åtta månader efter den där obehagliga händelsen när vi kapsejsade med båten i mörkret… Tacksam för livet!

Att välja att enbart se de goda sidorna hos någon och ignorera de dåliga är något av det dummaste man kan göra, men detta är något som glorifieras i många andliga sammanhang, som något att eftersträva. Jag vill påstå att sånt dravel är till för att underlätta för de som utnyttjar andras godhet och de finns i parti och minut inom de flesta spirituella kretsar, kvinnor som män. Visst är det viktigt att se godhet i folk, missförstå mej inte, men när det kommer till umgänge med narcissister & psykopater så är de goda sidorna hen visat dej inget annat än skådespel.  Läs mer

Publicerat av Annika

Vinnaren Lotta ♥

Vinnaren Lotta. //Mobilbild.

Idag hade jag glädjen att ta en fika tillsammans med vinnaren från Julkalendern, och samtidigt överlämna hennes vinst från tävlingen. Det var lite spännande att se vilken Lotta det var som hade vunnit för det visste jag inte säkert utifrån den e-postadress som hade dragits som vinnare. Själva dragningen gick till så att jag bad en person säga ett tal mellan ett och så många prenumeranter som bloggen har, och jag räknade från den första prenumeranten fram till det talet, och den personen utsågs till vinnare. ♥  Läs mer

Publicerat av Annika

Vem vann?

Vad gömde sej i skattkistan?? & Vem är den lyckliga vinnaren??

 

Bild från min privata instagram @oasenprana

Svaret på den andra frågan är att vinnaren har meddelats per e-post, så vet du med dej att du prenumererar på bloggen så ta en titt i din inkorg och svara sen på mejlet så jag vet att det kommit fram till rätt person, och vilka dina önskemål är. ♥ Läs mer