Du vet det där behagliga mellanrummet mellan sömn och vakenhet som man kan uppleva om man inte har en väckarklocka eller en extremt högljudd granne som stör lugnet? Där var man ligger och blundar lite till bara för att det är så himla skönt, och lite till, och lite till, bara för att sen inse att man borde ha öppnat ögonen lite tidigare för att plita ner allt det som man formulerade så väldigt bra i det där underbara tillståndet, det som några minuter senare är som utplånat och bortblåst på samma gång. Nu sitter jag alltså här och inte riktigt minns ens vad det var jag skulle skriva om idag, får inte ens tag i alla de olika trådarna jag hade på klart redan för några dagar sedan, de som jag knöt ihop så fint medan jag ännu låg kvar i min sköna säng och njöt med slutna ögon.

Visst ser jag tydliga samband med den utbrändhet jag levt med under flera år, att jag plötsligt tappar precis allt, typ att jag inte minns vem som har vilken matallergi, vem som ska resa vart, och meddelanden jag glömmer att besvara, födelsedagar som går mej förbi. Ändå stör det mej att jag just nu inte minns detaljerna kring det jag hade planerat att blogga om idag, annat än att det handlade om vikten av att inte springa undan sej själv och sina egna inre sår, utan att våga vara ensam utan en tröstande distraktion, för att läka på djupet och kapa karmiska band för att undvika smärtsamma återfall med en giftig relation. Hur viktigt det är att vi stannar upp och tar hand om vårt inre, att vi hittar verktyg som hjälper oss hantera den inre smärtan vi bär antingen medvetet eller omedvetet, att vissa terapiformer stjälper mer än de hjälper och att vi behöver känna till attraktionslagen för att inte hamna i en nedåtgående spiral genom att älta. Med det sagt vill jag påpeka att jag även tror att vissa utmaningar är det tänkt att vi ska ha för vår egen utvecklings skull, inte för att vi förtjänat dem som straff eller för att vi fokuserat för mycket på negativa saker, utan för att de leder oss fram till något vi aldrig skulle ha lärt oss annars. ♥

Jag har tidigare nämnt akupunktur & hypnos, andra terapiformer jag vill lyfta fram är TFT (Roger Callahan), EFT (“förenkling” av TFT), TRE (Trauma Release Exercise) som jag själv har goda erfarenheter av. En terapiform jag själv inte testat ännu men som många lovordar i de internationella stödgrupperna jag är med i är EMDR (ögonrörelser), jag tror säkert den är bra, ögonrörelser är ju något som även ingår i TFT. Det finns ytterligare några terapiformer som jag kikat på som jag gärna vill dela med mej av men de får jag spara till ett senare tillfälle. Gemensamt för dessa är ju att de inte ger några negativa biverkningar, alltså är de helt ofarliga. ♥

Vad jag vill rekommendera idag är att se filmen UNREST, som hittas bl.a på Netfilx & Vimeo. En dokumentär som är både sorglig och vacker, en film som knappast lämnar en oberörd ifall man inte har ett hjärta av sten. Varför det är så viktigt att se den är för att vi ska förstå vilket helvete många lever i för att det finns många läkare och myndigheter som misstror de svårt sjuka att de lämnas åt sitt öde. För inte så länge sedan kunde vi läsa på nätet om ett “familjesjälvmord” i Sverige där båda föräldrarna hade undertecknat avskedsbrevet där de uppgav döttrarnas sjukdom som orsaken att de inte längre såg någon annan lösning, och vi vet idag att döttrarna led av ME, samma sjukdom som kvinnan i dokumentären lever med. Se den, du kanske har någon som du älskar som lider av den sjukdomen, det har jag. ♥

I debatten kring “alternativa metoder” så verkar media vara väldigt angelägna om att skapa en “vi mot dem” mobbningskampanj där alla som inte sväljer propagandan som Big Pharma prånglar ut ska hånas och bespottas offentligt, inte sällan med straffåtgärder som följd av huvudlösa rättegångar. Varför?? Varför ligger det inte i medias intresse att enas kring valfrihet och hälsa?? Nej, det är inte bara för att sälja lösnummer eller ragga klick på nätet, utan det handlar om manipulation och kontroll, att vända folk emot varandra, gärna för att få massorna med sej när nya lagar ska tvingas på folk. Den som läst på om narcissism har knappast svårt att se parallellerna, att det finns en part som inte skyr några medel så länge de lyckas hålla andra fångna i rädsla, övertygade om att “härskaren” vet vad som är bäst för “offret” och deras anhängare följer blint efter utan att tänka själva. Idag vet väl de flesta vad som menas med härskartekniker, beteenden man ofta ser i dessa sammanhang, tyvärr.

I oktober 2016 blev jag utslängd från en privat läkarmottagning i centrum av Vasa efter att sakligt ifrågasatt medicinerna läkaren tyckte att jag skulle äta. Att jag nämnde Peter Götzche tog verkligen inte fram läkarens bästa sidor, om man säger så. Jag har senare lämnat in ett skriftligt klagomål som blivit bemött av läkaren själv och den överläkare som hade beviljat betalningsförbindelsen. Ärendet ska ännu vidare såklart, tänker att många bäckar små, och hoppas att andra som upplevt maktmissbruk av läkare skulle sätta det på pränt för så här kan vi inte fortsätta, vi måste få upp ögonen för att mångas (o)hälsa ligger i händerna på folk som saknar både empati och samvete, för att verkligen få till en förändring till det bättre. När jag först läste läkarens svar på de punkter jag hade framfört som klagomål blev jag upprörd över vilken förnekelse och projicering hen använde sej av, men efter ett djupt andetag såg jag ju det självklara i att vissa personer vägrar inse sina egna tillkortakommande och istället svartmålar den som ens vågar ifrågasätta deras kompetens/auktoritet. Det beklagliga här är att läkaren sitter på alldeles för stor makt, inte minst genom att fabricera ihop diagnoser som inte stämmer men som stämplar en och försämrar ens möjligheter till ett friskare liv. Vad som återstår är då att söka vidare, att ty sej till “alternativa metoder” för där hittas ju oftast hjälpen, utan att skattebetalarna belastas eftersom våra myndigheter sällan godkänner annat än det som Big Pharma månglarna rekommenderar, så varför ett sånt himla liv om kvacksalveri och hot om förbud?? Är det bara jag som ser likheterna med ett förhållande med en narcissistisk psykopat, där man blir sämre och sämre och sedan när man hittar en väg ut så kan de inte ta det att man gått ut genom deras dörr utan de ska även smutskasta och försöka sabotera alla ens chanser till ett friskt och lyckligt liv, och en narcissistisk läkare som samvetslöst skriver ut hemska mediciner utan minsta betänklighet och ansvar?

Jag har vid flertal tillfällen meddelat en aktör för föreläsningar att jag önskar få Peter Götzche till Österbotten, och berättat att jag vet att han skulle locka publik rätt långt ifrån, men hittills har jag inte fått något gehör för mitt önskemål. Nyligen fick jag veta av väl insatta källor att det är lönlöst att ens fråga just den arrangören om någonting om det är något som är det minsta kritisk till läkemedelsbranschen, och jag fick även veta varför. För att nu inte bara tro på “skvaller” så frågade jag rent ut av självaste arrangören hur det förhåller sej, och ja, jag fick samma svar. Så nu gott folk tycker jag att det är dags att vi börjar titta lite närmare på vem det är som styr vad vi ska få ta del av och varför det som kan kallas politikerförakt ökar: En av mina vänner skulle för flera år sedan ordna en föreläsning med en utländsk föreläsare som har mycket klokt att säga om vacciner. För att ro iland projektet önskade hen samarbeta med nejdens kurs- och föreläsningsarrangörer och de var visst alla med på noterna -ända tills en pensionerad (?) läkare som var aktiv inom politiken hörde av sej och HOTADE varje enhet att ALLA understöd för deras verksamhet dras in om de står kvar som medarrangör för föreläsningen, vilket ledde till att de alla drog sej ur, en efter en, skrämda/hotade till tystnad (för att bevara sina arbetsplatser?). Sen togs det ett beslut att dessa aktörer inte ska befatta sej med någonting som handlar om vacciner, och jag antar att det samma gäller Big Pharmas andra guldkor också, så nej, Peter Götzche får vi nog bjuda in själva istället, eller lyssna på honom på YouTube där många videor hittas. Nu säger jag varken bu eller bä om vacciner eller mediciner i sej själva här, utan det jag vill lyfta fram här är att det finns ett maktmissbruk som gör sitt yttersta för att vi ska vara slavar under deras dolda agenda. Om det inte vore så så skulle man åtminstone låta alla få komma till tals, och därefter låta folk fatta beslut grundade på fakta, inte (skrämsel)propaganda. Att den lokala dagstidningen inte längre tar in insändare som ger källhänvisning till fakta, utan enbart sånt som är ens egna åsikter är ju rent av skrattretande, men med motiveringen att det skulle skada tidningens anseende så får man ju ge dem rätt, för skulle folk läsa den fakta som verkligen finns så skulle nog inte många fortsätta betala för att läsa en blaska full med fake-news rappakalja. Att dessutom skattefinansierade kanaler lär ut mobbning genom sitt agerande har väl inte undgått någon, och man kan ju fråga sej varför. Varför?? För vems bästa?? Glöm det här med att vi inte har nån korruption i Finland, enbart en struts som stuckit huvudet i sanden kan påstå något sådant.

Dela gärna! ♥